Till NTB/Eurosport uppger huvuddomaren Terje Hauge att VAR har uppnått en minskning av tidsåtgången med 35 sekunder 2024. NTB-artikeln avslutas med ”Förra säsongen tog det i snitt drygt två minuter när huvuddomarna ombads att kontrollera VAR-situationer på skärmen. I år har tiden minskat med över en halv minut.»

– Allt går snabbare. Utvecklingen är positiv, säger Terje Hauge.

Isolerat, som skrivet, är detta förmodligen korrekt. Men betyder det verkligen att tiden som läggs på VAR har minskat?

Den punkt man väljer för att mäta tiden

Om man hade velat titta på realtid som spenderas av VAR, skulle man ha klockat tiden från när VAR faktiskt börjar titta på en situation.

Det är ett sätt att mäta hur lång tid det tar att göra en VAR-bedömning/beslut/ingripande. Det är från det att domaren blåser för ett regelbrott, tills det har beslutats att ändra/inte ändra beslutet och spelet kan fortsätta.

NFF använder en lite annorlunda metod. De mäter tiden från det att spelet skulle ha startat, och tills ett beslut fattas. Det resulterar naturligtvis i «mycket goda tider», som VAR-chefen Moen konstaterar i samma artikel.

Detta är inte helt olikt tidigare fall där man bara räknar «VAR-situationer» om de ändrar domarens beslut, eller när två NFF-domare använt siffror från sin arbetsgivare för att hävda att domarens träffsäkerhet ökar från 92,1 till 98,3 procent med VAR.

Oavsett: Det tar tid från att en boll är i mål, spelarna jublar, motståndaren strosar tillbaka mot mittfältet för att ta avspark. Under hela denna period fungerar VAR, men tiden räknas inte. Det startar först när spelet startas om. Det finns en trolig anledning till att man ska räkna tiden så här; för att få tiden att verka kortare.

Omöjligt att jämföra

Men att beräkna på detta sätt gör hela kalkylen för tidsanvändning omöjlig. Det tar aldrig lika lång tid för två lag att vara redo att starta spelet. Under 2024 har lagen vänt sig till VAR-kontroll ändå. Drar de kvar mer på vägen tillbaka till avspark? Ett lag som är på väg att komma ikapp med ledning kommer att ha goda skäl att dröja ännu mer. När är du redo att börja?

Ju längre tid det tar innan NFF startar sitt stoppur, desto bättre tid har VAR-rummet på sig att förbereda repriser och olika vinklar. Så det ska inte förnekas att VAR förmodligen har blivit snabbare med erfarenhet, men att komma upp med 35 sekunder idag är lika poröst som att hävda 35,5 cm offside i juli.

Kedjan, kedjan, kedjan

Återigen måste vi dra ut denna kedja (chain of events, som det är frestande att kalla det). Du kan inte lita på slutresultatet om du inte känner till variablerna längs vägen. Här har vi en domaransvarig som avslutar med en minskning av tidsanvändningen på 35 sekunder, men det gäller bara en del av VAR-situationen och utan att veta hur lång tid spelarna eller domarna har lagt ner på att göra sig redo för att starta spelet igen.

Om man hade velat titta på realtid som spenderas av VAR, skulle man ha klockat tiden från när VAR faktiskt börjar titta på en situation. Sedan kunde du se säsong för säsong om du förbättrade din tid. Men det skulle naturligtvis resultera i flera minuter och sekunder totalt – och det går inte bra när man ska få allmänheten och klubbarna att rösta på VAR.

Det är därför lite roligt att Eurosport beskriver det som att «VAR-åtgärder har burit frukt». För på Hauge og Moens fruktträd växer både äpplen och päron i vacker harmoni. Vilken frukt får du idag?

Til NTB/Eurosport uttaler dommersjef Terje Hauge at VAR har oppnådd en reduksjon i tidsbruk på 35 sekunder i 2024. NTB-artikkelen konkluderer med «Sist sesong tok det i snitt drøye to minutter når hoveddommerne ble bedt om å sjekke VAR-situasjoner på skjerm. I år er tidsbruken redusert med over et halvt minutt.»

– Alt går fortere. Utviklingen er positiv, sier Terje Hauge.

Isolert sett, slik det er skrevet, er nok dette riktig. Men forteller det egentlig at tidsbruken til VAR har gått ned?

Tidspunkt for tidtakning

Hadde man hatt et ønske om å se på reell tidsbruk for VAR, ville man klokket tiden fra VAR faktisk begynner å se på en situasjon.

Det er én måte å måle hvor lang tid det tar å gjøre en VAR-vurdering/avgjørelse/inngripen på. Det er fra kampleder blåser for forseelse, til man har besluttet å gjøre om/ikke gjøre om avgjørelsen og spillet kan gå videre.

NFF bruker en litt annen metode. De måler tiden fra spillet skulle vært satt i gang, og til avgjørelse foreligger. Dette resulterer naturligvis i «veldig gode tider», slik VAR-sjef Moen uttaler i samme artikkel.

Dette er ikke helt ulikt tidligere tilfeller der man kun teller «VAR-situasjoner» dersom de endrer dommerens avgjørelse, eller da to NFF-dommere brukte tall fra sin arbeidsgiver for å påstå at dommernes nøyaktighet øker fra 92,1 til 98,3 prosent med VAR.

Uansett: Det tar tid fra en ball er i mål, spillerne jubler, motstander rusler tilbake mot midtstreken for å ta avspark. I hele denne perioden jobber VAR, men tiden teller ikke. Den starter først når spillet skal settes i gang igjen. Det er én sannsynlig årsak til at man skal telle tid slik; å få tiden til å se mindre ut.

Umulig å sammenligne

Men å regne på denne måten umuliggjør hele regnestykket for tidsbruk. Det tar aldri like lang tid for to lag å være klare til å sette i gang spillet. I 2024 har lagene vendt seg til at VAR uansett skal sjekke. Somler de mer på vei tilbake til avspark? Et lag som er i ferd med å bli innhentet på en ledelse vil ha gode grunner til å somle enda mer. Når er man da helt klare til å starte?

Jo lenger tid det tar før NFF starter sin stoppeklokke, jo bedre tid har VAR-rommet til å legge klar repriser og ulike vinkler. Så skal det ikke underslås at VAR antakelig har blitt raskere med erfaring, men å komme med 35 sekunder i dag er like porøst som å påstå 35,5 cm offside i juli.

Kjeden, kjeden, kjeden

Igjen så må vi dra fram denne kjeden (chain of events, som det er fristende å kalle den). Du kan ikke stole på resultatet i enden om du ikke kjenner til variablene underveis. Her har vi en dommersjef som konkluderer med en reduksjon i tidsbruk på 35 sekunder, men dette gjelder kun en del av VAR-situasjonen og helt uten å vite hvor lang tid spillerne eller dommerne har brukt på å bli klare til å sette i gang spillet igjen.

Hadde man hatt et ønske om å se på reell tidsbruk for VAR, ville man klokket tiden fra VAR faktisk begynner å se på en situasjon. Da kunne man sett sesong for sesong hvorvidt man forbedret tiden. Men det ville naturligvis resultert i flere minutter og sekunder totalt sett – og det står seg dårlig når man skal få publikum og klubbene til å stemme for VAR.

Litt fornøyelig er det derfor at Eurosport beskriver det som at «VAR-grep har båret frukter». For på Hauge og Moens frukttre vokser det både epler og pærer i skjønn forening. Hvilken frukt får du i dag?